De allra flesta utropar att jag är sååå lik min pappa. Och visst. När jag föddes var det ingen tvekan. Pappas haka och pappas läppar. Men det är visst så har jag hört. Att man är lik sin pappa när man föds för att det inte ska finnas tvivel...
Men nu då. Titta själva:
Är jag inte ganska lik min mamma? Hon hade ett smultronmärke i pannan. Det är borta nu. Jag har ett på låret. Men pappa och jag har ju samma frisyr nu i alla fall...
Kram Lova


Ja nu ser man verkligen att det är mycket Sofia i dig Lova!
SvaraRaderaIdag har jag fått smaka gröt! Det var smaskens det :)
Kramar från Siri